att inte uppskatta

Jag upplever mig själv som väldigt effektiv och handlingskraftig människa.

Jag gör saker, jag tycker om saker, jag upplever känslor och tankar och framför allt grabbar jag tag i livet och bara gör!!! Kör och provar och tänker och upplever.

Därför krockar jag med andra fucking slöhögar. Idag var jag i väg och jobbade på mitt gratis jobb. Vi skulle gå i väg och handla mjölk och lite fika med några barn. Dom här barnen mår ju inte helt 100 direkt så man får vara tydlig och rak när man är där och med barnen.

Vi går i väg och när ena barnet springer i väg så måste man tydligen säga till den andra sega jävla idioten att hämta in barnet. Hur faan blir det så??? Är det inte självklart att man gör något?? Är det därför man har sökt sig till det här stället?? Eller hur faan tänker människan.

Sen blir det ändå jag som måste styra upp och bestämma. Ja istället för att få hjälp måste man ta hand om ytterligare en människa… suck

Sen skulle det göras choklad… då står hon bara där och frågar och frågar och hela havet stormar i köket av alla människor som talar och bråkar och har sig.

Då tittar jag på henne och säger så här: ja du nu sätter jag dig lite på prov .. men du får nog antagligen fråga och prata med barnen eller typ leta själv i skåpen.. vi är ju lixom i ett kök och dom lär ju finnas i detta rum???”

Ja jag vet.. jag ska vara snäll. men jag blir så trött och förbannad.

Till saken (och det här är skämmande) så är hon utbildad beteendevetare!!!!!!!!!! ha ha ha där kan vi snacka om att ha totalt misslyckats för universitetet!!! Hon borde få betala tillbaka sitt studielån med omedelbar verkan!!!!

Skaffa lite mod och ryggrad bruden!!!! Annars lär du bli uppäten av livet…

Imorgon ska jag i alla fall få hämta ut min nya rosa cykel.. den 3:e på 1,5 år!!! Hatar Örebro och den moralen som tjuvar har.. AHa där är hon tjejen som vi alltid snor cyklar av…

Hej och hå nu slutar jag för i dag!